I helgen var det vår seminarium, med vår mästare från Kanada. Lika som vi brukar ha, men i år var det inte vilket seminarium som helst för detta var vårat jubileums seminarium. I 20 år har våran mästare kommit till Sverige för att lära oss Hung gar kung fu.
Här kommer historien hur våran Sifu Roger Engmalm började träna för honom.
När Roger var 7-8 år så skaffade min granne och bästa vän en av byn’s första videospelare. På den tiden fanns en enda butik som hyrde ut film och det var “Mic Videofilm i Söderhamn” där kunde man hyra actionfilm med Bruce Lee och Jackie Chan som snabbt blev min och Daniels favoritsyssla. Genom detta började vi “leka” kung fu. Daniel föll pladask för Bruce Lee’s stil medans jag kapitalt fastnade för Jackie Chan som gestaltade djur-kung fu. En vändning var när jag vid 9-10 års ålder kom över Bucksam Kong’s bok Tiger and Crane som var min första riktiga kontakt med Hung gar Kung Fu. Genom den boken förstod jag att det var Hung gar jag ville träna. Jag tränade efter boken och lärde mig den utantill så gott jag kunde. Jag tränade därefter allt mer kung fu med åren när jag kom i kontakt med andra personer som lärde mig mer (Kung Fu Tu’a, Shaolin, Wing Chun etc), Efter en tid gjorde jag som alla andra på den tiden gjorde i Sverige, jag formade ett eget Kung Fu system (Xin Tao Kung Fu) som jag tränade och undervisade i fram till 1997 då jag formellt slutade och på riktigt började träna Hung Gar Kung Fu genom Kwong Wing Lam Sifu’s Correspondance program.
Efter ca 1½ år så upptäckte min Sifu, Curtis Kautzman mig och min klubb på vår hemsida. Då jag arbetade som webbdesigner på den tiden så hade förstås min kung fu klubb tidigt en hemsida. Han tyckte vi såg förbaskat konstig ut, först och främst genom väggmålningarna i den lokal vi då hyrde som bestod av barnmålningar av djungel och djur. Sedan att vi dessutom tränade barfota gjorde saken inte bättre. Sedan såg han förstås att våra grunder inte var så genuina de borde vara. Sifu Kautzman kontaktade mig och erbjöd mig att bolla kung fu frågor och undrade vem jag var. Jag trodde att någon jävlades med mig. Sifu Kautzman var en av de stora namnen i världen i Hung Gar så för mig var det som att jag spelar korpen-hockey och Wayne Gretzki hör av sig och undrar vem man är och vill snacka Hockey. När jag fattade att det var den RIKTIGA Curtis Kautzman så spillde jag ingen tid utan berättade min historia för honom varpå han erbjöd oss det första seminariet i samband med att han skulle till Tyskland och tävla med sina elever i Kanada.
Jag och en av mina elever hämtade honom och hans fru Daria på Arlanda. De var mycket fåordig och vi var förbaskat nervös. Vi skjutsade dem direkt till hotellet och lät dem vara där till dagen efter då vi hämtade upp dem och åkte till den stora idrottshallen på Flygstaden. Jag och mina 22 elever deltog. Jag kommer speciellt ihåg när han “överbevisade” alla mina modernare teorier om grundställningarna genom att svepa mig i samtliga positioner för att demonstrera hur orotad jag var. Där och då anammande jag de traditionella ställningarna istället. Sedan minns jag även att vi fick en fysisk chock genom att stå i hästställning i ca 30 min. Det tog en stund innan vi fattade att han började om i sin räkning så fort någon reste sig upp. Jag minns en tjej som högt vrålade könsord i sin smärta! ..Sifu förstod tack och lov inte de orden utan tyckte att hon föredömligt visade på lite “strong will och spirit”. Jag fick lära mig Gok Ging Kuen, eleverna fick nog endast lära sig Lin Gung övningarna den gången. Det var bara ca 4-5 timmar under en lördag den första gången. Direkt efter lägret så bjöd jag Sifu och hans fru på “kinamat” som det visade sig att han var ganska trött på efter alla år! Där på middagen erbjöd han mig att fortsätta min träning med honom som min Sifu. Jag accepterade utan betänketid. Detta var 20 år sedan nu. Sedan dess har jag tränat för honom och han har gästat oss 2 ggr per år, med ett undantag då han gästade oss 3 ggr. 41:a seminariet kommer till våren 2019 då vi firar 20 års jubileum.
Det har varit en lång resa som parallellt med att jag vuxit upp från 20-åring till 40-åring kantats av framgångar, motgångar och triumfer. Kung Fu har alltid varit familjemedlemmen som aldrig svek. Precis som mellan far och son har det funnits upp- och nedgång, men mest av allt stödjande, motiverande och undervisande på fler plan än endast kung fu. Han har verkligen på alla plan varit en Sifu i titelns rätta betydelse.